Avreglering inom sjukvård ett misstag

Ersätt tidiga slöjdundervisningen med viktigare ämnen

Slöjd är ett ämne som funnits i skolundervisningen sedan 1940-talet. Då var ämnet uppdelat i pojkslöjd och flickslöjd, som motsvarade metall- och textil-slöjd. Syftet med slöjd var att förbereda eleverna för det riktiga livet. Du lärde dig som pojke att snickra och som flicka att sy eller väva för att bli en bra husmor. 

Samhället har kommit långt sedan dess. Idag bor cirka 17 personer av 20 i städer jämfört med 7 personer år 1940. Fler än någonsin har en akademisk utbildning eller ett jobb som kräver det. Vi stickar inte längre våra egna mössor, eller snickrar våra egna sängar; vi köper dem.

Slöjd är ett ämne där elever utvecklar och utövar sin kreativitet. Javisst, det stämmer. Slöjd är som bild, ett ämne där genomsnittseleven inte lär sig något som är användbart i vardagen eller som grund till vidare utbildning. De blir även betygsatta, ett betyg som vid gymnasieansökan väger lika tungt som ett betyg i t.ex. fysik. 

Slöjderfarenheten som elever får varierar stort. Det kan bero på vilka salar skolorna kan erbjuda, samt lärarnas kompentens. Personligen har jag träffat flertal personer som tyckte att slöjden var höjdpunkten i grundskolan, och personer som hatade slöjdundervisningen. 

Problemet ligger inte bara i slöjd som ämne, det ligger även i att slöjd får en orimligt stor plats i undervisningen, under hela mellanstadiet och högstadiet. Många skolor har även slöjdundervisning på lågstadiet. Dagens elever (åk6-9) läser endast 4 terminer teknik och 4 terminer hemkunskap, jämfört med 8 terminer slöjd. Hemkunskap kan fortfarande anses relevant, eftersom kunskap om personlig ekonomi blir allt viktigare och grundläggande matlagning tillhör vardagslivet. Teknik blir en allt större del av vår vardag. Fler framsteg görs inte minst inom IT, och kunskaper inom ämnet är en viktig förutsättning i det moderna samhället. 

Slöjd har inte längre samma tyngd i dagens samhälle. Trots det har eleverna dubbelt så mycket slöjdundervisning jämfört med hemkunskap eller teknik. 

Många undersökningar på senare år har visat samma resultat, svenska elever har sämre mattekunskaper än vad som är önskvärt. Det behövs mer och bättre matematikundervisning.

Vi bör ersätta slöjden i tidig ålder med viktigare ämnen, som t.ex. matematik.  Att förbättra ämnet, koncentrera undervisningen och höja kvalitén borde möjliggöra färre slöjdlektioner men med bibehållet resultat. Vi kan gå från att göra flera smörknivar och holkar till att bara göra en vardera, och samtidigt tjäna in tid som bättre behövs till andra ämnen.

Magnus Joelsson TE12B

Avreglering av tågtrafik är ett misstag

Lagstifta Nu

• Vilken huvudåsikt förs fram i artikeln? Formulera tesen!

Artikelförfattaren menar att man bör lagstifta obligatoriska bilder på effekt efter långvarig rökning snarast, och därmed sänka användandet av cigaretter.

• Vilka argument förs fram som stöd för tesen?

 Rökningen skadar andra, och med lagen så kommer rökningen minska

• Används konkreta exempel för att belysa/stärka argumenten?

Ja, citat

"Enligt en undersökning publicerad i DN 24/8 har rökningen i Kanada minskat med tio procent sedan man började förse giftpinnepaketen med varnande bilder."

• Vilka motargument finns?

Att rökningen är en privatsak, att bilderna är skrämselpropaganda eller att de inte hjälper.

 • Undersök vilka språkliga övertalningsmedel som skribenten använt t ex: positivt värdeladdade ord, negativt värdeladdade ord, upprepning av vissa ord och fraser, retoriska frågor, generaliseringar. Ge tydliga exempel ur artikeln.

"...oerhört negativt" "...argumenterade tyvärr" "...ivrigt och känslosvallande för den åsikten." "Varför ska man dölja verkligheten för att några individer vill slippa se den i vitögat?" "giftpinnepaketen" "finns här en tickande bomb" "oerhört effektivt vapen i kampen mot skadeverkningarna och för att förhindra tobakstragedin.""Och det är bråttom!"

• Har texten en tydlig struktur: inledning, avslutning, ordningsföljd på argumenten (efter styrka)?

Inledning och avsluten är bra, man förstår vad hon vill och varför.

• Ge ett kort sammanfattande omdöme av den lästa debattartikeln. Vilken målgrupp vänder den sig till? Fungerar den, d v s lyckas skribenten övertyga läsaren?

Den är kort och inte särskilt övertygande. Om man har motsatta åsikten kommer man troligen ha kvar den. För mig kvittar det.

 

Debattartikel ARBETETETETETETETETETETETETETETETETE

1.  Att de är överambitiösa
2. Sociala manipulationer
3. Människorna runtom
4. Med beröm

a. Med väldigt mycket
b. rynkar pannor
c.
d.Försvunnit
e.Sitter kvar inom oss
f.

1.
2.
3.
4.

Meddelnde

1984

Bakgrund

1984 ser jag både som ett literärt verk och en politisk åsikt. Jag ska skriva om den politiska delen och vad Orwell vill förmedla med boken.

1984 skrevs 1948 av George Orwell. Boken är en dyster framtidsvision, där samhället förvandlats till en mardröm. Det som är viktigt att ha i baktanke när man läser boken, är att den skrevs 1948. Det var i skuggan av andra världskriget, när kommunismen började få en högre makt i världen. Orwell dog 1950 och var starkt kritiskt till sovjet, och kommunism för den delen. Orwell fick dock inte fick uppleva kommunismens spridning och hemskheter som följde. Några värda att nämnas är Kina under Mao Zedong, Kuba under revolutionen, Kambodja under Pol Pot, Koreakriget, etc. Nog med det.

Om Boken

  Orwell visar i både 1984 och i hans tidigare roman ”Animal Farm” hans starka känslor kring kommunsism och totalitärt styre. I 1984 målar han upp en bild på ett skräcksamhälle. Ett samhälle där individen är obetydlig, där partiet kontrollerar allt. I ett samhälle där staten har sådan makt att lagar inte behövs, där historia ändras för att gynna den nuvarande situationen och där språket förminskas för att göra kritik mot partiet omöjligt. Sammanfattningsvis det mest kontrollerade samhället vi kan tänka oss.

Boken är skriven utifrån Orwells syn, och reflekterar många av hans egna åsikter. Samhället som beskrivs är så hemskt, så att det blir överdrivet. Ett exempel är att det finns en ”teleskärm” i varje rum och hörn, som spelar in både ljud och bild. I praktiken skulle det vara omöjligt att kunna övervaka så många på samma gång, eftersom det skulle kräva oändligt mycket folk som jobbar dygnet runt med att övervaka allt. Ett annat exempel är att partimedlemmarna, som anses vara de intelligenta, bor i sådant dåligt förhållande. Allt från bostäder till måltider till kläder är uselt. Ett sådant samhälle funkar inte i längden, oavsett kommunistiskt eller inte. Boken är något överdrivande och partisk.

Meningen/Meddelandet

1984 är en framtidsskildring i skuggan av det värsta kriget i historien. Den skrevs när kommunismen var på frammarsch och där den fortfarande hade en fast förankring. Den är främst Orwells kritik mot dåvarande Sovjet och kommunism. Paralleller dras mellan t.ex. användning av ordet kamrat, tankespolisen (KGB), propagandan, Storebror(Stalin), ransonering etc. Idag finns ett fåtal kommunistiska stater kvar. Kommunismen är inte längre rumsren. Är 1984 fortfarande aktuell?

1984 är ett extremt exempel på vad som händer när för mycket makt samlas på ett ställe. Även idag så förekommer liknande element i västvärlden som beskrivs i boken. Övervakningen  är mer aktuell än någonsin, och har ökat i takt med teknikutvecklingen. I Sverige har åsiktsregistrering skett, glöm inte IB-affären m.m.

Sammanfattningsvis: 1984 är både en skildring av vad som kunnat ha skett i värsta fall, och en politisk tankeställare.

 

1984 4de inlägg

Boken som jag har läst heter ”1984”. Boken utspelar sig också 1984. Jag tycker att boken har en passande titel. Den har dock gått ut. 1984 var långt fram 1948. Om tredje världskriget skulle ha inträffat med samma tidsperiod mellan första och andra, så skulle det vara 1966. Så 1948 kunde boken tänkas bli en verklighet, särskilt efter krigstiden. Titeln avslöjar ingenting och är lite udda.

Boken ”1984” handlar om Winston, och hans liv i den hårt kontrollerade staten Oceanien. Invånarna är ständigt övervakade, och minsta avvikelse eller krimtänk(tänk emot staten) kan få ödestigande konsekvenser. Eurasiens invånare består huvudsakligen av två grupper. Proler och Partimedlemmar. Proler utgör större delen av befolkningen och behandlas som djur. Winston är en medelålders kamrat som jobbar med att förändra historien. Det kan vara att radera personer från historien som avslöjats vara krimtänkare. Winston är själv en krimtänkare, som ifrågasätter Storebror och staten. Han har hopp om att en motståndsrörelse exsisterar, och försöker få reda på mer. Han träffar Julia, en yngre kvinna. De har en relation, som enligt lag är strängt förbjudet. Han och Julia är nu krimtänkare, de är dömda, frågan är bara hur länge de kan fly.

1984, en bok om en medelåldersman vid namn Winston. Han bor i en diktatur där invånarna blir ständigt övervakade och förtryckta. Boken handlar om hans kamp mot partiet.